Almedalen

Går det att förutsäga när en patient kommer att söka vård igen?

Can we at all create smart & safe cities with our rigorous requirements on privacy and data security?

Vi direktsänder seminariet här onsdag 6 juli kl. 12:00–12:50.


Krav på integritetsskydd och datasäkerhet paralyserar utveckling och används ofta som en begränsande faktor eller ett så kallat “No go” som kan få vilket initiativ oavsett värdeskapande potential att avstanna eller helt och hållet skrotas. Kan vi ens implementera “Smarthet” i våra nästa generations städer? Och vad går först – trygghet eller privacy? Vi kommer att berätta om hur man i norra Belgien lyckats med sin resa att tillhandahålla medborgarna Smarta tjänster och hur de samtidigt lyckats med att strikt följa privacyförordningar samt att garantera högsta säkerhet för människor samt i processer, teknik och innehåll. Hur kan vi i Sverige dra nytta av de framsteg som görs i andra länder? Och vad menas egentligen med Smart i “Smarta Städer” och vad innebär det för människor, företag, organisationer, myndigheter och samhället? Vi ger exempel på städer som använt avancerad dataanalys, automatiserad videoövervakning samt IoT för att skapa formbara, intelligenta byggnader, stadsdelar och samhällen.

Plats: Hamnplan, H233, "UH24”

Smarta städer – ett digitalt DNA-prov

DEN SMARTA STADEN som begrepp har redan tio år på nacken och i Sverige har vi gjort stora investeringar för att främst göra dagens och framtidens stadsmiljöer uppkopplade. Utanför Sveriges gränser finns dock goda exempel på regioner och städer där den Smarta Staden än mer börjar bli verklighet.


Den smarta stadens DNA bygger på principen Digital by default – digitala tjänster som är skapade ifrån grunden och anpassade för generation Y, Millenials. Till skillnad från när analoga tankestrukturer trycks in i digitala behållare, tar en digitalisering från grunden bort de gamla synsättens begränsningar och öppnar vägar för helt nya flöden och arbetssätt. Detta i sin tur ger ett mer intuitivt och snabbt användande för en generation som vill kunna konsumera smarta tjänster, oavsett tid och plats, samt interagera med sin omgivning och sin kontext.

Men en öppnare och sammankopplad stad ställer högre krav på integritetsskydd och datasäkerhet. Detta hindrar införandet av nya smarta lösningar samt får många goda initiativ att avstanna eller helt och hållet skrotas, vilket kan paralysera utvecklingen i stort. När den Flamländska regeringen digitaliserade alla processer och kommunikation inom regeringen, myndigheter, företag och privatpersoner för att skapa nya tjänster för sina sex miljoner medborgare, följde de därför strikt den Smarta Stadens andra DNA-kod: Privacy by Design. Data skrivs endast en gång, transaktioner behålls aldrig som öppna eller lagrade, och dataskyddsmyndigheterna har tillåtelse att kontinuerligt övervaka och granska användningen av systemet. Resultatet blev inte bara ständigt tillgänglig och korrekt information såväl som smarta tjänster som borgade för ett modernt samhälle – utan också konkreta besparingar på 95 miljoner Euro per år.

– I den Smarta Staden är varenda liten kugge i samhällsmaskineriet länkad till, och utbyter information med, alla de andra, berättar Susanna Leidegrant som driver affärsutveckling inom digital hälsa och smarta städer på HPE i Sverige. Tillsammans med input och sentiment från massiva sociala nätverk, skapar stadens trafiksystem och sensorer för väder, folktäthet, fuktighet, sopkärl, etc. – en ändlös ström av realtidsdata som kan korreleras och tolkas. Denna korrelation av data och kontextualisering utgör den tredje dimensionen av DNA:t – Smart by Nature.

– Den avancerade dataanalys som vi kan använda oss av idag är så revolutionerande att vi nu verkligen kan tala om en artificiell intelligens som tillgängliggörs genom kontextbaserade tjänster direkt i våra mobiler, säger Wilfried Grommen som är Chief Technologist på HPE. Vi kan ta information ifrån flera skilda datakällor och därifrån dra slutsatser och föreslå konkreta åtgärder. Den här typen av insikt och slutledningsförmåga har vi drömt om i tjugo, trettio år.

Genom att därtill bygga in informations- och kommunikationsteknik i byggnader, bilar och vägar etc. blir stadens infrastruktur formbar så att åtgärder kan genomföras snabbt, oavsett om det handlar om att optimera energianvändning, omdirigera trafikflöden eller lansera morgondagens medborgartjänster, avslutar Susanna.